Jag har haft fortsatt kontakt med produktionsbolaget angående galan. Eftersom jag ju har eller åtminstone haft cancer var de intresserade av att följa mig redan från början. Igår kom en reporter som varit med och gjort den här galan i tio år. Hon spelade inte in eller så, utan mest för att vi skulle lära känna varandra lite och så hon kunde informera om vad det innebär och hur det går till.
Hon var jättetrevlig, och ställde många frågor. Hon måste ju planera så att allt fungerar när jag får min kallelse till operation så de kan vara med då. Jag vet nog inte vad jag ger mig in på ...
Det bästa i kråksången är ändå det man uttrycker "What´s in it for me?". Vad får jag ut av det? Jag blir outad in på bara mässingen, men i gengäld finns det chans till bättre vård. Hon berättade nämligen att sjukhus har en benägenhet att skicka fram sin allra bästa läkare när tv är på plats, för stora sjukhus (som mitt) har en viss prestige och vill framstå som de som ligger allra längst fram gällande vård och forskning. Dessutom brukar saker och ting gå en smula fortare när de tror att de riskerar att avslöjas i tv som långsamma med remisser. Ingen vill nog riskera att avslöjas av tv som de som struntade i cancerpatienten. =) Hoppas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar