Första läkarkontakten

På måndag morgon den 17  mars ringde jag vårdcentralen för födelsemärket. Jag fick en tid redan klockan tio hos läkaren.

Han tittade på märket, och berättade att han ska ta bort det. Han visade några bilder från en läkarbok hur man skiljer olika melanom emellan. Vi gick in i undersökningsrummet, och jag var spralligt nervös. Jag har aldrig gjort något liknande ingrepp förut. Han och sköterskan pratade, jag pratade, vi skojade. Det gjorde inte ont. Sedan var han klar.

Jag frågade vad som kommer hända, och han berättade att han skickar provet till patologen för analys, och eftersom de är lite kort om folk där så kan det ta upp till tre veckor. Han fortsatte med att berätta att han får provsvaret sedan, och att han då kontaktar mig. Precis innan jag skulle gå påminde han mig om att jag måste vara beredd på vilket svar jag kunde tänkas få ...

Ett okänt födelsemärke

En kväll, en helg i mitten av mars, precis innan jag klev in i duschen, upptäckte jag ett födelsemärke. Jag har massor av födelsemärken över hela kroppen, så jag ha ringen aning om det suttit där förut eller inte. Ändå kändes det inte bra ...

Jag tittade lite närmare på det, det var mörkt, mycket mörkare än de flesta andra. Och såg lite ... elakt ... ut. Och ganska stort. Alltså, jag vet inte. Hur förklarar man att den var annorlunda. De andra är lite flummiga i kanterna, det här var knivskarpt. De andra är ljusbruna, det här var nästan kolsvart. Men det var något mer, fast jag kan inte sätta fingret på det. (En rutinerad bloggare hade ju här publicerat en bild av det, men jag hade väl aldrig kunnat ana att jag någonsin skulle komma på tanken att posta bilder på födelsemärkena ...) Kanske att det kändes som om det var väldigt ytligt, medan ett vanligt födelsemärke nästan syns att det ligger i ett djupare hudlager.

Jag hoppade in i duschen som vanligt, och jag brukar inte vara hypokondriskt lagt, men när maken kom in i badrummet sade jag bara helt sonika: - Jag har hudcancer.

Sen gick vi och lade oss och kollade på Lilyhammer.